De är bara nio till elva år. Men ingen utmaning tycks för stor för Lineros flickor 08-09. I helgen intog de ICA Ölands cup och på frågan om de ville åka på cup igen i framtiden blev svaret: "Ja, fast i ett år!"
Liksom landslagets spelare brukar ansluta från alla håll och kanter sammanstrålade Lineros trupp i Färjestaden på torsdagskvällen. Några kom i bil, andra med tåget.
Förskolebarnen på ”Månen” var lyckligt ovetande om att tjejerna inkvarterades i deras avdelning, och snart skulle doften av luftmadrassgummi och väl använda benskydd lägga sig som en tjock dimma i lokalen när alla trängde ihop sig på 30 kvadrat.
De enda två killarna i sällskapet, Dave och Marcus, förpassades till ett eget litet rum.
– Det blev skönast så, säger tränare Maria.
Sex matcher avverkades på tre dagar, de flesta i tryckande värme. Till det ska läggas idogt släpande på tung packning, sena kvällar, tidiga morgnar, hemlängtan – och total avsaknad av mobiltelefoner.
– Fast mobilförbudet gällde förstås inte oss vuxna. Jag hann med 18 partier Fortnite, säger tränare Jenny nöjt.
– Men för alla andra var det rena Expedition Robinson. Enligt vår fysioterapeut har vi tappat sammanlagt 36 kilo fett. Hade det inte varit för godisutflykterna till Coop hade nog flera av spelarna fått lira med knattarna framöver.
Trots de tuffa förhållandena stod de 14 tjejerna pall. De tröstade varandra när hemlängtan blev stor, vaktade toalettdörren när låset kändes opålitligt och hade noga koll på varandras skadebekymmer – som myggbett och skrapsår. De bjöd också på vackert passningsspel, löpstyrka och skinande fotbollsteknik.
Till nästa cup står en egen Linero-flagga på önskelistan, liksom en egen maskot.
– Hjälptränare Marcus var i och för sig lite som en maskot, en sån där stor nalle som tar en massa plats och som man jämt måste släpa med sig utan att det egentligen ger så mycket tur, säger tränare Maria.
Själv la hon varje vaken minut på laguttagningar, mejluppdateringar och logistik. Nu har en stor tomhet lagt sig över radhuset i Linero, där alla fyra familjemedlemmar deltagit i cupen.
– Det har varit jättesvårt att komma hem. Men vi har hanterat det bra som familj ändå. Vi har fortsatt att sova på liggunderlag någon natt och vi har fått tillåtelse att käka i Vikingaskolans matsal. På så vis har vi kunnat acklimatisera oss stegvis.
